Studying collaboration and annotation as factors in achieving trust in electronic documents

This report presents two master student graduation studies on trust and collaboration when searching for information on the Internet. The studies were done as part of the SLIM project with Swedish Law and Informatics Research Institute, Faculty of Law, Stockholm University, financed by The Bank of Sweden Tercentenary Foundation (Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond)

Internet - risk factor or health factor? A literature based study of the associations between internet use and mental health among adolescents

De senaste åren har den psykiska ohälsan ökat bland svenska ungdomar samtidigt som internet har blivit ett vanligt verktyg för kommunikation mellan människor. Syfte: Det övergripande syftet är att kartlägga samband mellan internetbruk bland ungdomar och deras psykiska hälsa. Metod: Detta är en litteraturbaserad studie inom ett avgränsat forskningsområde. Resultat: De vetenskapliga hypoteser som finns baseras på huruvida socialt kapital ökar eller minskar av internetbruk. Hälsoutfallet påverkas positivt av nätkommunikation, framför allt gäller detta pojkar och socialt oroliga ungdomar. Föräldrar och andra vuxna måste samtala med ungdomar kring deras onlineaktivitet. Som underlag till dessa samtal krävs uppdaterad forskning kring ungdomar och nätkommunikation. Det är också viktigt att förebygga digitala ojämlikheter. Diskussion: Nätkommunikation kan vara ett redskap i arbete med ungdomars psykiska hälsa. Det är viktigt att föräldrar och de som arbetar med ungdomars hälsa kan förstå internets olika aspekter.The mental health has during the recent years decreased among Swedish adolescents while the internet has become a common tool for communication between people. Aim: The overall aim is to identify the relationship between internet use among adolescents and their mental health. Method: A literature based study within a defined research field. Result: The scientific hypotheses which exist is based on whether social capital increase or decrease due to internet use. The health outcome is positively affected by internet communication, especially for boys and socially anxious adolescents. Parents and other adults must speak with adolescents about their online activity. As a basis for these conversations contemporary research about adolescents and internet communication is required. Discussion: Internet communication can serve as a tool in the work with young people’s mental health. It is important for those who are engaged in the health work of adolescents to understand the different aspects of internet

Human Grid: En förstudie

Vi har granskat förutsättningarna och möjligheterna att implementera Human Grid: en så kallad mellanprogramvara för att integrera samarbetsfrämjande IT-lösningar som redan idag finns i datorer och telefoner, med hänsyn tagen till formella och informella sociala nätverk

En meningsfull vardag för äldre : betydelsen av dagcenterverksamhet

Syftet med examensarbetet är att genom en kvalitativ studie med intervjuer beskriva äldre personers upplevelser av en meningsfull vardag och betydelsen av att delta i dagcenterverksamhet. 21 informanter deltog i intervjuerna. Frågeställningarna var: Vilken betydelse har dagcenterverksamheten för äldre? På vilket sätt förebygger dagcenterverksamheten social isolering? Vad är det som bidrar till en meningsfull vardag? Studien är en kvalitativ intervjustudie där intervjuer har använts för att samla in data. Som teoretisk utgångspunkt valdes Antonovskys (1987) Känsla av sammanhang, KASAM. Teorin fokuserar på begreppet salutogenes som betyder ” hälsans ursprung”. De centrala begreppen i den salutogena modellen är en känsla av sammanhang som innehåller tre delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. I analyserandet av data från intervjuerna användes kvalitativ innehållsanalys. I reflektionen jämfördes resultatet med tidigare forskning inom ämnen som berör äldre, meningsfullhet, aktivitet och sociala nätverk. I resultatet framkom det att dagcenter fyller sin funktion som en träffpunkt för äldre hemmaboende. Ett stöd för att kunna upprätthålla relationer livet ut och som gav möjligheten att kunna delta i meningsfulla gruppaktiviteter som hade en god inverkan på funktionsförmågan hos deltagarna. Slutsatsen var att det finns goda möjligheter att utveckla och anpassa dagcenter till kommande generationer genom till exempel yoga eller liknande aktiviteter som stärker hälsan hos äldre människor.The aim of this thesis is through a qualitative interview study describe elderly people’s perception of a meaningful daily life and the importance of participating in day care. 21 people were interviewed for the study. The research questions that were used were: What importance does day care activities have for elderly people? In what way does day care activities prevent social isolation? What factors contribute to a meaningful daily life? The study is a qualitative interview study in which interviews have been used to gather data. The theoretical basis for the study is Antonovsky’s (1987) Sense of coherence, SOC. The theory focuses on the term salutogenes which means “origin of health”. The central terms in the salutogene model is a sense of coherence which includes three parts: comprehensibility, manageability and meaningfulness. Qualitative content analysis was used to analyse the interview data. In the reflections the results of the study was compared to previous research about elders, meaningfulness, activities and social networks. The results showed that day care activities does fulfill it’s function as a gathering spot for elders living at home. It provides support for maintaining relations throughout life and provides the possibility of participating in meaningful group activities that has a positive impact on the functionality of the participants. The conclusion was that there is opportunity to develop and adapt day care activities for coming generations through for example yoga or similar activities which strengthens the health of elderly people.Tutkimuksen tavoite on selvittää laadullisella haastattelu menetelmällä, miten mielekkäänä ikäihmiset kokevat arkipäivänsä ja mitä merkitsee osallistuminen päiväkeskuksen toimintaan. Haastatteluun osallistui 21 henkilöä. Haastattelussa esitettiin seuraavat kysymykset: Mikä merkitys päiväkeskuksella on ikäihmisille? Millä tavalla päiväkeskus ehkäisee sosiaalista eristäytymistä? Mikä tekee arkipäivästä mielekkään? Tutkimus on laadullinen haastattelututkimus, jossa haastattelemalla kerättiin tietoa. Teoreettiseksi lähtökohdaksi valittiin Antonovskys (1987) teoria, jossa keskeistä on koherenssitunne eli valmius kohdata erilaisia elämän tapahtumia Koherenssitunne liittyy positiivisen terveyden ideaan eli terveyslähtöisyyteen. Terveyslähtöisyys koostuu kolmesta osasta: ymmärrettävyys, hallittavuus ja mielekkyys. Haastattelujen analysoinnissa käytettiin laadullista sisällön analyysia. Tutkimuksen tuloksia vertailtiin aikaisempiin tutkimuksiin, joissa tutkittiin ikäihmisten elämän mielekkyyttä ja aktiivisuutta sekä sosiaalista verkostoa. Tuloksista selviää, että päiväkeskus täyttää paikkansa tapaamispaikkana ikäihmisille, jotka asuvat kotona. Tukee ja ylläpitää suhteita muihin ihmisiin ja antoi mahdollisuuden osallistua mielekkäällä tavalla ryhmätoimintaan jolla on positiivinen vaikutus osallistujien toimintakykyyn. Loppupäätelmänä voi todeta, että on olemassa hyvät mahdollisuudet kehittää ja mukauttaa päiväkeskusta tuleville sukupolville, esimerkiksi jooga tai muu vastaavaa toiminta, voivat tulevaisuudessa edistää ikäihmisten terveytt

"Är det varmt eller kallt ute idag?!"

Denna samhällsvetenskapliga kandidatuppsats har sin utgångspunkt i de regionala tillväxtskillnader som kan urskiljas mellan Malmöregionen och Österlenregionen i Skåne. Representanter från myndigheter, organisationer och företag, verksamma på Österlen, har intervjuats om vad som efterfrågas för ett gynnsamt företagsklimat på Österlen. Möjliga hinder och förutsättningar i regionen, för utveckling av företagsklimatet, har också varit centralt. Analysen av materialet har tolkats med utgångspunkt från Ferdinand Tönnies begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft. Nätverkens möjligheter och förutsättningar i regionen har redovisats. Återkommande problemområden, så som kompetensförsörjning, befolkningstillväxt och bristande företagsklimat har framstått som de viktigaste parametrarna i materialet. En möjlig förklaring till detta kan vara att Österlen präglas av Gemeinschaft, där trygghet går före utveckling. En attitydförändring till utveckling hos företagarna och en ökad tillit till omvärlden generellt på Österlen skulle gynna företagsklimatet i regionen, och då eventuellt minska tillväxtskillnaderna.This social science bachelor thesis has its origins in the regional growth differences that can be discerned between the Malmö region and Österlen region of Skåne. Representatives from government agencies, organizations and businesses, in Österlen, were interviewed about what is asked for a favorable business environment in Österlen. Possible obstacles and opportunities in the region, in speech of development of the business environment, has also been central. The analysis of the material has been interpreted on the basis of Ferdinand Tönnies pair of concepts Gemeinschaft and Gesellschaft. The networks opportunities and conditions in the region have been reported. Recurring problem areas such as recruitment, population growth and lack of business environment has emerged as the most important parameters in the material. One possible explanation may be that Österlen characterized by Gemeinschaft, where security takes precedence over development. A change of attitude to the development, from the entrepreneurs and an increased reliance on the external world generally at Österlen, would benefit the business environment in the region, and then possibly reduce the differences in growth

Att tillsammans bygga framtidshopp

Sverige har under de senaste åren tagit emot ett stort antal nyanlända varav en del placeras eller bosätter sig på landsbygden. I arbetet med integreringen av nyanlända har civilsamhället ofta en viktig roll. Uppsatsen undersöker hur civilsamhället arbetar praktiskt med integration. Studien baseras på intervjuer med representanter för två ideella organisationer i landsbygdskommunen Högsby. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur social tillit skapas mellan nyanlända och svenskfödda i de ideella verksamheterna, vilka utmaningar de möter, samt drivkrafterna bakom initiativen. Begrepp som har varit viktiga för analysen är social tillit samt socialt kapital. Uppsatsen visar att tillit skapas genom kontinuerliga träffar där parterna umgås och att tilliten är viktig för de nyanländas integration. Utöver träffar med aktiviteter såsom att fika, laga mat tillsammans eller spela spel, så skapas tillit även genom att volontärer för de ideella föreningarna ställer upp och hjälper de nyanlända med att exempelvis hitta boende eller i kontakten med myndigheter. Drivkrafterna för volontärerna är att hjälpa andra som har det svårt, men även att bidra till bygdens utveckling. Utmaningar som organisationerna har mött har både varit att de har haft svårt att värva volontärer men också att vissa ideella har känt sig ifrågasatta och motarbetade av offentlig sektor. Uppsatsen ämnar att bidra till en ökad förståelse för civilsamhällets roll i integrationsarbetet på landsbygden.Sweden has during the last years welcomed a significant number of refugees. Some of these refugees are placed by Migrationsverket or have decided to live in rural areas of Sweden. In the work with integrating refugees, civil society often plays an important role. This essay studies how civil society practically can work with integration. The study is based on interviews with representatives from two non-profit organisations in a rural municipality in southern Sweden. The aim of the essay is to find out how social trust is created between refugees and locals in the organisations, what challenges exist, as well as the motives for the initiatives. Theories that have been used are social trust and social capital. The essay indicates that trust is created by recurring meetings where the parties spend time together and that the trust is important for individual’s integration. During these meetings there has been activities like drinking coffee together, cooking food together, and playing games. Volunteers has also helped refugees with finding somewhere to live and supported them in the contact with authorities which has created trust between volunteers and refugees. The motives for the volunteers is to help others in need, but also to contribute to the local community’s development. Challenges that the organizations have faced have been that they have had some difficulty recruiting volunteers but also that some of the volunteers have felt questioned by the local authorities. This essay aims to contribute to a better understanding of the role that civil society has in integration work in rural areas

How does community gardens sow the seed for solidarity? : an investigation regarding community gardens social capital in Sweden

Följande arbete undersöker hur socialt kapital kan skapas i community gardens. Det finns ett behov av en bredare förståelse hos stadsplanerare kring vikten av community gardens, detta för att kunna skapa mer gemenskap i samhället. Idag utgör ensamhet och isolering ett globalt problem som visat negativ inverkan på människors hälsa. Odling i community gardens har visat sig vara en gynnsam gruppaktivitet för att känna delaktighet till andra (Firth et al 2011). Metoden för arbetet utgörs av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med medlemmar på styrelsepositioner. Utformningen av arbetet bygger på tidigare studier genomförda av Firth et al (2011) samt Kingsley & Townsend (2006). Valet av teori för undersökningen bygger på inspiration från tidigare forskning kring socialt kapital i ämnesområdet stadsodling. Socialt kapital identifierar och klassificerar kontaktnät mellan individer och grupper i samhället. Dessa kontaktnät kan bidra till mervärden som gynnar personer utanför odlingssammanhanget. Arbetet visar att administrativas yrkesroller och utbildning är viktigt för skapandet av socialt kapital. Övriga faktorer som stärker det sociala kapitalet är goda relationer till kommun och myndighetspersoner. Skapandet av en tredje plats där interaktioner kan ske ohämmat mellan deltagarna är en viktig omständighet. Ytterligare en öppning för att skapa inkludering och nya bekantskaper är att interagera och arbeta i mindre arbetsgrupper.The following investigation, studies the occurrence of social capital in community gardens and how it can be achieved. It is of great importance for city planners to understand the phenomenon community gardens and their relevance for generating the feeling of solidarity in cities. Loneliness and isolation are a global issue in today’s society that affects people’s general health. Community gardening has shown promising results as a collective activity regarding the feeling of participation and inclusiveness for individuals (Firth et al 2011). The method for the study was centred around qualitative semi structured interviews with board members in the community gardens. The structure of the study has been influenced by earlier research by Firth et al. (2011) and Kingsley & Townsend (2006). The theory for the investigation is selected due to inspiration from earlier research in the scientific field of social capital and urban agriculture. Social capital identifies and classifies networks between people and groups in society. These links can result in profits such as members gaining experience that could be applied further, outside of the garden community. The findings have shown tendencies of producing social capital through the administration’s occupation and degrees. The second finding suggests that a good relationship with municipalities can influence the outcome of social capital. The creation of a third place where interactions between members and neighbours could occur was also a crucial circumstance. Lastly the importance of working in small varying groups was identified because it allowed people to get new acquaintances from different socioeconomic backgrounds

Institutionsteatern och dess användning av sociala medier i sin marknadsföring : Case: Svenska Teater och Dramaten

Målet med det här arbetet är att undersöka hur institutionsteatrar kan använda sig av sociala medier i sin marknadsföring. Jag har avgränsat arbetet genom att fokusera på marknadsföring via Facebook. Eftersom utvecklingstakten inom de sociala medierna är oerhört snabb har jag inte enbart gjort en kartläggning av nuläget utan även funderat på framtiden. Arbetet är en kvalitativ fallstudie med Svenska Teatern i Helsingfors och Dramaten i Stockholm som exempel. Som grund för mina fallstudier använder jag intervjuer gjorda med dem som arbetar med sociala medier på respektive teatrar. Den teoretiska referensramen består av litteratur, blogginlägg och aktuella artiklar. I arbetet framkommer att grunden till ett lyckat marknadsföringsresultat ligger i ett välgjort förarbete, en genomtänkt strategi samt att fokus bör ligga på interaktivitet. I de avslutande kapitlen presenterar jag eventuella utvecklingsåtgärder och förbättringsförslag för att teatrarna ska kunna utnyttja de sociala medierna i sin marknadsföring enligt bästa kapacitet.Opinnäytetyöni tavoitteena on tutkia, miten laitosteatteri, kulttuurilaitoksen esimerkkinä, voi hyödyntää sosiaalisia medioita markkinoinnissaan. Opinnäytetyön keskeinen kysymys on: Mitkä asiat on tärkeää ottaa huomioon, kun markkinoinnissa käytetään sosiaalisia medioita? Olen rajannut työni Facebookin kautta tapahtuvaan markkinointiin. Koska sosiaalisten medioiden kehitystahti on kiihkeä, en ole ainoastaan kartoittanut nykytilannetta vaan myös pohtinut tulevaisuutta. Työ on kvalitatiivinen tapaustutkimus, jossa esimerkkeinä toimivat Svenska Teatern Helsingissä ja Dramaten-teatteri Tukholmassa. Tapaustutkimuksen perustana ovat haastattelut, jotka olen tehnyt molempien teattereiden sosiaalisten medioiden kanssa työskentelevien kanssa. Teoreettisen viitekehyksen muodostavat alan kirjallisuus, blogikirjoitukset ja ajankohtaiset artikkelit. Työni osoittaa, että onnistunut markkinointitulos perustuu hyvin tehtyihin esivalmisteluihin ja harkittuun strategiaan. Lisäksi painopiste tulee olla interaktiivisuudessa. Lopuksi esitän mahdollisia kehitystoimenpiteitä ja parannusehdotuksia tehokkaampaa markkinointia varten.The aim with this thesis is to look into how publicly funded theatres, as an example of a cultural institution, could use social media as a marketing tool. In order to narrow it down, I have chosen to focus on the social network Facebook. The way of using social media for marketing changes every day, therefore I do not only focus on the present situation, but also the future. It is a qualitative case study where Svenska Teatern in Helsinki and Dramaten in Stockholm are used as examples. The thesis is based on interviews with people working with social media on each theatre. The theoretical framework consists of literature, blog posts and recent articles. The case studies show that three factors are needed to achieve a good result: thorough preparation, a clear strategy and focus on interaction. The final chapter presents possible applications and actions for the theatre to develop their way of using social media as a marketing tool

Matchmaking for the countryside : a study of how inventory-projects of empty properties on the Swedish countryside can build bridges between property owners and the countryside dreamers

Urbaniseringen har lett fram till situationen där en stor del av Sveriges landsbygd står idag, med ett minskande befolkningsantal och en ökande medelålder. För att servicefunktioner som affär och skola ska kunna upprätthållas på landsbygden behövs det invånare. För att landsbygderna ska kunna utvecklas behövs dessutom en nettoökning av invånare. Runt om i Sveriges kommuner har det under de senaste åren startas upp projekt där en inventering av outnyttjade fastigheter genomförs. Detta i syfte att försöka få loss några till försäljning eller uthyrning till människor som vill flytta ut på landsbygden. Problemet ligger i att ägarna till de outnyttjade fastigheterna inte ser något värde i dem, samtidigt som det finns människor som drömmer om att köpa ett renoveringsobjekt på landsbygden. Med hjälp av en nätverksanalys har denna studie undersökt hur husinventeringsprojekt i två svenska kommuner går tillväga för att bygga en bro över det strukturella hålet mellan fastighetsägare och intressenter. Resultatet visar att projekten arbetar för att bereda väg för de båda aktörerna att själva skapa en relation, snarare än att föra deras talan. Projekten arbetar med att upplysa fastighetsägare och intressenter om vad de kan få ut av ett utbyte sinsemellan, för att på så sätt bana väg för ett ömsesidigt relationsskapande.The urbanization has led up that a lot of municipalities in Sweden today are facing a declining number of citizens in the rural communities, along with an increasing average age among those who stay. To enable service functions such as grocery stores and schools to remain running there is a need for a steady number of citizens in the rural communities. Moreover, if the service functions are to develop there is a need to increase the number of citizens. Over the past years a special kind of project has started to organize in several municipalities all over Sweden. These projects are mapping out all the abandoned houses on the countryside, in order to try and release some of them to new owners. The issue is that few of these property-owners are aware of the value of their properties. With a network analysis this study examines two of these projects in different parts of Sweden. The study aims to understand how these projects work to build a bridge over the structural hole that exists between the property-owners and the people that want to move out to the countryside. The result shows that the projects work to create a common ground where the two parts can meet and build a relationship on their own. The projects do not speak on the two parts behalf, but rather work to make them aware of each other and what they could gain from one another